Friday, June 27, 2014

Vilken almedalsbesökare är du?

Som en liten guide till almedalsveckan har jag börjat knåpa ihop en lista av olika "typbesökare" till evenemanget. Tipsa gärna om ni kommer på fler eller vill ändra på något!

Nörden
Förberedelser: Det roliga med almedalsveckan är att även de minsta frågorna (som du råkar vara intresserad av) får ett eget evenemang. Du har gått igenom samtliga 3500 programpunkter och skapat ett perfekt, men packat, schema för att hinna med så mycket som möjligt. Anteckningsblock och nyvässade pennor är packade.

Typscenario: Du går upp klockan sju på morgonen för att hinna till ett frukostseminarium om genusperspektiv inom hobbyodling. Du förstår inte varför du är ensam i publiken, men håller med panelen om att frågan behöver lyftas upp på dagordningen.

Den aningslösa byråkraten
Förberedelser: För ett halvår sedan kom din chef på att man "måste vara på Almedalen". Tillsammans med en annan kollega på myndigheten fick du i uppdrag att "fixa något". Ni har, med hjälp av en pr-konsult, fixat ett tält i utkanten av gästhamnen som är fullspäckat med seminarier från måndag till fredag där alla möjliga (och omöjliga) perspektiv på er verksamhet belyses.

Typscenario: Du står från klockan åtta till fem i erat tält. De enda som besöker evenemangen är dina kollegor och personer som du ändå har kontakt med i ditt arbete. Efteråt går du och kollegorna till hotellet för att dricka vin. Det är som en vanlig arbetsvecka fast med bättre utsikt och väldigt mycket after work. Det måste väl skattebetalarna ändå unna dig?

Snyltaren
Förberedelser: Du har hört att almedalsveckan är en orgie av gratis vin och mat, dessutom med nästan garanterat solsken. Lite i skymundan har du lyckats övertala partiet/företaget/organisationen om nyttan med att vara där och har fått både resa och boende betalt. Gratis semester med andra ord!

Typscenario: Redan på tisdag förmiddag har du lärt känna personerna som jobbar i LRF-tältet. De tilltalar dig med förnamn och ger tips på när maten är som fräschast. Du blir dock besviken på de små portionerna. Den förfalskade redovisningen över dina aktiviteter som du lämnar till chefen gör att du får åka nästa år igen.

Ungdomsförbundaren
Förberedelser: JA, VAD PEPP! Nu ska vi övertyga allt "vanligt folk" i Visby om att gå med i vårt förbund, men för att sticka ut krävs något exceptionellt. Trots att ni är nyktra under planeringen bestämmer ni er för att klä ut er till grisar och spendera en hel dag med att kampanja för bättre djurskydd.

Typscenario: Alla inom ditt förbund är överens om att ni hade den klart bästa kampanjen. På kvällen dricker du dig full på ett mingel hos slumpvis PR-byrå och hånglar med politiska motståndare. Trots det utses du inte till årets minglare av Niklas Svensson. Besvikelse. Men du kom i alla fall med i tv eftersom du satt på gräsplätten framför partiledaren när hen höll tal.

Studentförbundaren
Förberedelser: Du är en högt bildad person och kommer självklart enbart att gå på de mest intressanta och storslagna seminarierna. Svenskt Näringslivs och LO:s publikdragare är en självklarhet liksom M och S ekonomiska seminarium. Därtill har du köpt med dig sju boxar vin, en för varje dag. Man vet ju inte vad som händer på kvällen...

Typscenario: Du går pliktskyldigt på seminarierna och memorerar en fyndig kommentar om varje. På kvällen dricker du vin direkt ur boxen på en båt förtöjd i Visby hamn tillsammans med andra studentförbundare. Du tenderar att missa allt som händer före klockan 12 dagen därpå.

Nätverkaren
Förberedelser: Du har inte en aning om vilka evenemang som hålls på dagtid, men har tackat ja till en hel drös med mingelinbjudningar på Facebook. Självklart ska du också till Primes mingel. Nytryckta visitkort glänser i solen och du har spenderat en halv dag på att packa kläder som är riktigt snygga, men  som ändå ser vardagliga och avslappnade ut. På Almedalen ska man ju inte klä upp sig.

Typscenario: Du har pratat med hundratals nya personer och fickan bångnar av visitkort. Kanske, kanske, kommer du någon dag i framtiden ha nytta av någon av alla kontakter du knutit. Om du nu kommer ihåg dem vill säga.

PR-konsulten
Förberedelser: Du har lyckats sälja in ditt exklusiva "almedalspaket" till en hel drös med myndigheter och företag. Samtliga får ett billigt tält som ligger halvt utanför centrum, fullt med seminarier om allt som tänkas kan. Kanske har du till och med rekommenderat någon att skriva en rapport.

Typscenario: Du hjälper till med en del praktiska grejer. Ingen av dina kunder får egentligen ut någonting av det, men alla är ändå jättenöjda och glada över att få vara i Visby. Pengar rullar in och kunderna återkommer nästa år igen (se: den aningslösa byråkraten).

Den billiga lobbyisten
Förberedelser: Du är delägare i ett litet bolag som skapar en obskyr produkt som skulle behöva statligt stöd. Du har hört att alla är på Almedalen, men företaget har varken pengar eller kunskap för att ordna något evenemang. Därför åker du själv över med ett exemplar av din obskyra produkt.

Typscenario: Du hoppar från tält till tält och räcker upp handen när publiken får ställa frågor, ett utmärkt tillfälle att hålla en föreläsning om din produkt. Folk verkar dock inte uppskatta ditt tilltag och emellanåt blir du avbruten av moderatorn. Någon hostar något om seminariemannen.

Den trogna partisten
Förberedelser: Ditt parti har haft oturen att få lördagen eller söndagen som sin dag. Då har de flesta redan lämnat Visby och folkhavet kommer vara tomt under partiledarens tal. Men eftersom alla vet hur viktigt det är med bra bevakning från almedalsveckan kommer du, och ett hundratal andra personer som varit medlemmar sedan 70-talet, åka till Visby för att få upp publiksiffrorna.

Typscenario: Du äter köttbullar med lingon på färjan över. På plats pratar du minnen med gamla vänner från ungdomsförbundstiden och klappar artigt i partiledarens konstpauser. Besökssiffrorna blev låga, men det såg trots allt bättre ut än om stolarna hade varit tomma.

Proffspolitikern
Förberedelser: Nu är det dags att nischa sig inför årets valrörelse. Du har tackat ja till samtliga inbjudningar som handlar om dina profilfrågor och noggrant antecknat vilka mingel och programpunkter som kan vara bra att gå på.

Typscenario: Du sitter i panel hos ett särintresse och säger precis det som särintresset vill. Alla i tältet är överens om att du är en bra politiker men undrar varför ditt parti inte tycker som du. Förhoppningsvis kan du säkra något personkryss som sedermera blir gruvligt besviken när de inser att du blir överkörd av partiet.

Avdankade politikern
Förberedelser: Du har en undanskymd plats på ett av de stora partiernas riksdagslistor. Ingen utanför partiet vet vem du är och helst skulle du vilja att det förblir så. Men som ledamot av kulturutskottet har du inbjudits att delta vid en handfull lunchseminarier. Det blir ju märkligt om du säger nej.

Typscenario: Du tvingas läsa ett antal rapporter för att kunna säga något, men det är ändå nästan ingen som kommer på dina programpunkter. Men snittarna var goda.

Partiledaren
Förberedelser: Ugh, Almedalen igen. På din dag måste du presentera ett krystat utspel och försöka få det att framstå som en ny och fantastisk idé. Därtill ska du hålla tal som kommer dissekeras och analyseras in i minsta detalj.

Typscenario: I brist på fantasi återanvände du förra årets almedalsutspel, i hopp om att ingen kom ihåg det. Chansningen funkade. Du fick glada hejarop från ledarsidorna på din sida blockgränsen och kritiska ord från de andra. Dagens Nyheter kunde inte bestämma sig.

"Vanligt folk"
Förberedelser: Du trodde att du åkte på en vanlig semester till Gotland i början av juli för att titta på ringmuren med dina barn... Så går det när man inte hänger med.

Typscenario: Det är fullt med folk och alla pratar om hur almedalsveckan kortar avståndet till politiken. Själv fattar du ingenting eftersom ingen har tipsat dig om almedalsappen. Du hyr en cykel och tar dig långt därifrån.

Ledarskribenten
Förberedelser: Du trycker upp ett hundratal visitkort och försöker desperat kolla Facebook och Twitter efter tecken på vad som är "heta" händelser i Almedalen.

Typscenario: Du lullar runt på Visbys gator och är allmänt improduktiv. Runt ettiden varje dag går du på en presskonferens och på kvällen lyssnar du på partiledarens tal. Efter en halvtimme i pressrummet är talet sönderanalyserat och klart att tryckas i morgondagens tidning. Du går ut och dricker vin.

Pressekreteraren
Förberedelser: Du är gatekeeper till en högt uppsatt politiker. Inför Almedalen har du fixat personens schema, twittrat ut var hen kommer att vara och gjort ett blogginlägg om hur mycket hen ser fram emot veckan. Väl på plats är du kycklingmamman som ska guida henom rätt.

Typscenario: Allt flyter på bra under dagen men på kvällen blir din politiker berusad och odräglig, till på köpet mitt framför ögonen på Niklas Svensson som står med sin Iphone i högsta hugg. Likt en hängiven livvakt kastar du dig framför hans mobilkamera och avstyr därmed en medial "katastrof". På hemvägen muttrar du något om din arbetsmiljö.

Den som håller ställningarna hemma (Tack till Henrik Hall)
Förberedelser: Inga. Du kom till organisationen långt innan planeringen påbörjades men har blivit akterseglad. Nu försöker du hitta transport och boende men inser att det är hopplöst. Du hittar på ursäkter till dina vänner och kollegor och lyfter betydelsen av det du gör hemmavid.

Typscenario: Retweetar dina vänner och tror att det betyder något. Skriver något syrligt om att folk slösar tid. Du dricker rosé, men betalar för det. Veckan upptas ändå av Almedalen och du irriteras på att inte kunna stämma av med kollegor. Får fyllesamtal från kursare på statsvetenskap A. Du är inte alls bitter.

Den övertända twittraren
Förberedelser: Almedalen är sociala medier-fest. Du, en 90-talist som aldrig hållit i en papperstidning, är mer engagerad än någonsin och laddar upp med fyndiga tweets att skicka på plats. Ska ditt genombrott på Twitter äntligen infinna sig?

Typscenario: För mycket folk i Visby, nätet är totalt överbelastat och funkar inte. Du går och gömmer dig bakom en sten. En käck journalist går förbi och berättar att allt flyter på perfekt i pressrummet. Ridå.

Den borgerliga ledarskribenten
Förberedelser: Letar upp en gammal rapport om hur många skattemiljoner som Nämnden för hemslöjdsfrågor lägger på veckan. Skriver ett argt ledarstick om vilket onödigt spektakel Almedalen är. Rubrik: Du betalar för sjöldbyråkraternas rosevin.

Typscenario: Du åker till Almedalen och har en grymt rolig vecka. I sann liberal anda minglar du på icke-skattefinansierade organisationer som Svenskt Näringsliv och Timbro.


Saturday, January 11, 2014

Om ett komplicerat våldtäktsfall

Då och då uppdagas det våldtäktsfall där den åtalade har friats på till synes helt bisarra grunder. En ny dom från Lunds tingsrätt verkar, vid en första anblick ha slagit ett nytt rekord. Enligt de tidningsartiklar som citeras ska rätten båda parter varit ense om händelseförloppet. Kvinnan (låt oss kalla henne A) har före och under samlaget flera gånger skrikit nej och med sin kropp försökt tvinga bort mannen. Mannen (låt oss kalla honom P) ska å sin sida ha trott att kvinnan gillade dominanssex och därför uppfattat det som en del av spelet. Eftersom han inte haft uppsåt att våldta frias han därför. Så här avslutar Metro sin artikel:

Rätten anser att det rent objektivt är bevisat att 27-åringen med våld tvingat kvinnan till sex. Det är däremot inte visat att han haft uppsåt till det, trots att partnerna inte haft någon överenskommelse om ett sexuellt spel.

Historien låter helt orimlig och har helt förklarligt lett till stora reaktioner. Politism sammanfattar det kanske bäst:

Kvinnor förväntas spendera all sin tid på att fundera på vilka ”signaler” deras val av kläder skickar och ha förståelse för hur deras frivilliga sexuella historia kan tolkas som samtycke i ofrivilliga sexuella situationer, men män förväntas inte ens pausa och fråga när en obekant person under dem skriker nej.

Men... som så ofta när en historia verkar alltför osannolik för att vara sann så finns det också i denna dom en del omständigheter som inte framkommer i mediarapporteringen. Och de förändrar bilden rätt radikalt.

Låt oss därför läsa och gå igenom vad domen faktiskt säger (något som Politism uppenbarligen inte har gjort).

Redan i inledningen av domskälen är det tydligt att tingsrätten inte anser att en P kan undkomma straff enbart genom att hävda att han inte förstod att A inte ville ha sex. I ett läge när ena parten säger nej kan det "enbart under mycket speciella omständigheter förekomma att det är fråga om missförstånd huruvida samtycke förelegat". Så vad är detta för missförstånd.

Som vanligt i våldtäktsfall så står ord mot ord. Även om många delar i både A:s och P:s överensstämmer så skiljer dem sig i stora delar.

A hävdar att de båda träffades tidigare på dagen. Hon har följt med honom hem, varvid de suttit i P:s soffa en lång stund och pratat. Under samtalet smekte då på varandra och efter ett tag gick de in i sovrummet för att ha sex. A är osäker på om hon vill ha sex och precis när P ska penetrera henne säger hon nej. P struntar i detta och penetrerar ändå. Upprepade gånger skriker A nej och försöker signalera med kroppen att hon inte vill. P verkar njuta av detta, håller henne för munnen, smiskar henne och försöker även vid ett tillfälle att penetrera henne analt. Efter samlaget försöker hon smita ut genom att säga att hon vill gå på toa. Han följer då efter henne och vill att de ska duscha tillsammans. P går in först och då smiter A ut.

Även enligt P så träffas de både tidigare på dagen. I soffan hemma hos honom diskuterar de sex och han får veta att A sysslar med mycket "udda" former av sex. De går in i sovrummet för att ha sex. När han ska penetrera henne säger A ifrån varvid han avbryter. Sedan ligger de bredvid varandra och tar på varandra en lång stund. Efter ett tag signalerar A att hon vill ha sex, genom att sära på benen. Under samlaget uppger P att han återkommande försäkrar sig om A:s samtycke, både genom att fråga henne rakt ut (varvid hon nickar) och genom andra signaler (bland annat genom att låta A ta initiativet, bland annat ska hon ha tagit tag i P:s penis och fört in den självmant). A ska också tydligt markerat var gränserna går för henne. Bland annat säger hon i från när P försöker ta av henne tröjan och när han rör sin penis runt henne anus, varvid P respekterar detta. Vid ett flertal tillfällen säger A dock nej på ett mer tyst och stönande sätt, vilket P uppfattar som en del av spelet. Det är av denna anledning som P upprepade gånger försäkrar sig om samtycke. Det förekommer också smisk och dylikt från båda sidor. När P föreslår oralsex på slutet säger A i från att hon inte längre vill, varvid de slutar. När P sedan går för att duscha smiter hon ut.

Detta är alltså de två historierna, varav ingen styrks av teknisk bevisning.

Tingsrätten konstaterar alltså att kvinnan sagt nej och att det endast under mycket speciella omständigheter då kan vara fråga om att den andra parten inte förstått att samtycke inte föreligger. De konstaterar också att det faktum att A:s protester är lågmälda inte är en försvårande omständighet, eftersom hon befinner sig i en utsatt position då P är fysiskt starkare. A:s berättelse får också stöd av vittnesmål som efteråt beskriver henne som uppriven och psykiskt mycket illamående. En detalj som får historien att bli än sorgligare är att A även sedan tidigare lider av depression och ångest.

P:s historia styrks till viss del av samtal som A haft med en nära vän dagen därpå, där hon beskrivit händelsen som ett missförstånd, snarare än en våldtäkt. Tingsrätten lägger mindre vikt vid detta samtal dels på grund av A:s mentala tillstånd och dels på grund av att vännen också kände P, varför A kan ha varit återhållsam med detaljer.

Det är onekligen lätt att ta A:s sida i detta. Det är ytterst osannolikt att en person skulle hitta på en liknande historia och hennes mentala sammanbrott efteråt tyder på att det varit en skrämmande upplevelse. Samtidigt är beviskrav högt ställda i svensk rätt. En person är oskyldig till motsatsen bevisats och i grunden står ord mot ord.

Tingsrätten konstaterar att kvinnan tvingats till sex men utifrån att mannens berättelse inte kan bortses i från, och att han enligt denna kontinuerligt inhämtat samtycke, så är det inte utom rimligt tvivel att han haft uppsåt till detta. Personligen tar jag inte för osannolikt att hovrätten kan ändra denna dom, men man hade nog behövt vara på plats i tingsrätten för att få alla detaljer och för att riktigt kunna ta ställning.

Vad som är oroande är dock hur ensidigt domen framställs i media. P:s historia, där han återkommande ber om samtycke, beskrivs överhuvudtaget inte. I stället lösrycks citat om att han trodde att hon ville. I värsta fall kan detta få unga kvinnor att tro att det därför är lönlöst att anmäla även de mest uppenbara våldtäkter.
Trots den friande domen finns det ett flertal positiva saker att lyfta fram ur domen:

1. Tingsrätten fastställer att kvinnans samtycke är centralt. Som argument för frikännande framställs specifikt det faktum att mannen, enligt sin egen berättelse, återkommande frågat om samtycke och dessutom avbrutit när kvinnan tydligt visat att hon inte velat.
2. Tingsrätten slår fast att kvinnan befunnit sig i en utsatt position och efteråt är i chock. Att ställa krav på en helt koherent berättelse, eller att hon skulle våga göra våldsamt motstånd, är inte rimligt.
3. Tingsrätten lägger ingen vikt vid kvinnans klädsel eller tidigare sexuella historia. Inte heller läggs det någon vikt vid att hon initialt skickat signaler om att hon velat ha sex.

Det är ingen trevlig dom att läsa, och den ger en dålig eftersmak. Politisms text är, trots att de inte läst domen, läsvärd och frågan är om situationen överhuvudtaget hade uppstått om den typ av samtyckeskultur de eftersträvar hade funnits. Mannen i historien har uppenbart en snedvriden bild av sig själv, kvinnor och sex.

Men den där självklara rättsskandalen är något mer komplicerad än vad tidningsartiklarna ger uttryck av.