Totalt betyg: 3 stjärnor
Som skönlitteratur: 1 stjärna
Som debattbok: 4 stjärnor
26 december 2012. Ett julbordsdåsigt Sverige får ett bryskt uppvaknande när Ryssland oväntat anfaller landet. Broar och vägar bombas sönder. El och vatten slås ut. Landets politiska och militära ledning mördas. Vem ska rädda oss?
Vår actionhjälte till vice statsminister som på hemlig ort sätter upp en tillfällig ledning för landet? En stridsgrupp på Gotland som med små resurser heroiskt håller den ryska björnen stången? Eller kanske ett par poliser i Malmö som kämpar med att hålla ordning i en stad som förfaller i kaos? Lars Wilderäng skildring av ett möjligt ryskt anfall på Sverige målas upp ur ett antal olika personers perspektiv.
Samtidigt är det knappast personerna i sig som är intressanta. De är utvalda för att visa olika delar av svensk beredskap, från försvarsförmågan till möjligheten att hantera stora strömavbrott och attacker på nyckelpersoner. Men så är knappast motivet bakom boken att berätta en svindlande historia, utan att skapa debatt för att försvaret behöver rustas upp.
Därmed blir karaktärerna rätt platta. När de får en stund över tänker de ofta på vilka dåliga nedläggningsbeslut som politikerna har fattat, men sällan på var deras familj och vänner håller hus.
Många dialoger är ren militärpornografi.
"“Mike ropade igen.
- Alla Kilo Lima från Foxtrot Alpha Four. Vem tar befälet? Kom.
- Echo Alpha Three, Diesel. Jag tar befälet över Kilo Lima. Echo Bravo ni är nu Bravo Kilo. Position Bravo Kilo? Kom!
- Kilo Lima från från Bravo Kilo. Golfbana Klints, sierra understruket. Kom!"
Att traggla sig igenom dessa är en utmaning.
Samtidigt är boken bra som debattbok, även för den som är någorlunda insatt i försvarsdebatten. Det är en sak att teoretiskt förstå att Sverige behöver luftvärn, en annan att få uppleva vad bristen får för effekt i faktiskt strid. Wilderäng ger liv åt teoretiska kunskaper. Den som inget kan om svenskt försvar kommer få sig ett bryskt uppvaknande.
"Midvintermörker" är för läsande vad proteinpulver är för matlagning. Den kommer hjälpa dig att bygga muskler i försvarsfrågor, men någon kulinarisk läckerhet är den inte.
Så läs den gärna, men av rätt anledning.
Som skönlitteratur: 1 stjärna
Som debattbok: 4 stjärnor
26 december 2012. Ett julbordsdåsigt Sverige får ett bryskt uppvaknande när Ryssland oväntat anfaller landet. Broar och vägar bombas sönder. El och vatten slås ut. Landets politiska och militära ledning mördas. Vem ska rädda oss?
Vår actionhjälte till vice statsminister som på hemlig ort sätter upp en tillfällig ledning för landet? En stridsgrupp på Gotland som med små resurser heroiskt håller den ryska björnen stången? Eller kanske ett par poliser i Malmö som kämpar med att hålla ordning i en stad som förfaller i kaos? Lars Wilderäng skildring av ett möjligt ryskt anfall på Sverige målas upp ur ett antal olika personers perspektiv.
Samtidigt är det knappast personerna i sig som är intressanta. De är utvalda för att visa olika delar av svensk beredskap, från försvarsförmågan till möjligheten att hantera stora strömavbrott och attacker på nyckelpersoner. Men så är knappast motivet bakom boken att berätta en svindlande historia, utan att skapa debatt för att försvaret behöver rustas upp.
Därmed blir karaktärerna rätt platta. När de får en stund över tänker de ofta på vilka dåliga nedläggningsbeslut som politikerna har fattat, men sällan på var deras familj och vänner håller hus.
Många dialoger är ren militärpornografi.
"“Mike ropade igen.
- Alla Kilo Lima från Foxtrot Alpha Four. Vem tar befälet? Kom.
- Echo Alpha Three, Diesel. Jag tar befälet över Kilo Lima. Echo Bravo ni är nu Bravo Kilo. Position Bravo Kilo? Kom!
- Kilo Lima från från Bravo Kilo. Golfbana Klints, sierra understruket. Kom!"
Att traggla sig igenom dessa är en utmaning.
Samtidigt är boken bra som debattbok, även för den som är någorlunda insatt i försvarsdebatten. Det är en sak att teoretiskt förstå att Sverige behöver luftvärn, en annan att få uppleva vad bristen får för effekt i faktiskt strid. Wilderäng ger liv åt teoretiska kunskaper. Den som inget kan om svenskt försvar kommer få sig ett bryskt uppvaknande.
"Midvintermörker" är för läsande vad proteinpulver är för matlagning. Den kommer hjälpa dig att bygga muskler i försvarsfrågor, men någon kulinarisk läckerhet är den inte.
Så läs den gärna, men av rätt anledning.
No comments:
Post a Comment