Att vara nyliberal men ändå inte - min analys av Centerpartiets idéprogram

Det har varit mycket ståhej i media runt förslaget till Centerpartiets idéprogram. Här kommer min korta analys:

Centerpartiet har blivit nyliberalt, hävdar vissa debattörer och skribenter. Det är vi inte alls, säger centerpartisterna, som försvarar sig med att programmet slår fast rätten till sjukvård, utbildning och mycket annat. Det stora problemet är att båda har rätt.

Visst är stora delar av idéprogramsförslaget en beskrivning av vad staten ska garantera sina medborgare. Trygghet, allmän välfärd et cetera. Samtidigt utgår programförslaget från starka ideologiska markeringar, som inte kan beskrivas som något annat än nyliberala. Så här skriver exempelvis idéprogramsgruppen i ett av de inledande styckena:

"Centerpartiet anser att en människas frihet i grunden endast kan begränsas av hänsyn till andra människors lika rätt till frihet. Alla människor ska ha rätt att göra egna livsval så länge de inte skadar någon eller begränsar andra människors frihet." s.6

En människas frihet får alltså endast begränsas av att de inte skadar eller begränsar andras frihet. Något som normalt sett innebär en nattväktarstat. Eller nyliberalism som det också kallas. Inte undra på att media och medlemmar blir förvirrade. Senare i programmet skriver gruppen så här om statens roll:

"Staten finns i grunden till för att försvara människors fri- och rättigheter. Samtidigt kan staten, om den överskrider sina befogenheter, eller tar allt för stora resurser i anspråk, inskränka dessa fri- och rättigheter. Centerpartiet anser därför att staten bör vara så liten som möjligt." (min kursivering)  s.11

Frågan är hur en stat som är så liten som möjligt ska kombineras med en välfärdsstat som garanterar vård, utbildning, omsorg och mycket mer till alla medborgare. Det går inte ihop. Centerpartiets idéprogramsgrupp har i sitt försök att bli "så tydliga som möjligt" drivit den ideologiska beskrivningen till en så extrem nivå att den blivit ett nyliberalt manifesto. Samtidigt har gruppen bevarat många socialliberala inslag från tidiga program, vilket skapat en otydlig röra där ideologi och förslag spretar åt helt olika håll. En sammanfattning av programmet skulle kunna se ut så här.

"Vi i Centerpartiet är i grunden nyliberaler, men råkar samtidigt tycka att staten ska garantera följande saker: fri och allmän sjukvård, fri och allmän utbildning, fri och allmän äldreomsorg, grundläggande levnadsstandard, allemansrätten, goda förutsättningar i alla delar av landet, servicen på landsbygden, jämställdhet mellan kvinnor och män, att förhindra diskriminering, rent vatten, bra luft, en progressiv miljöpolitik, ett levande civilsamhälle samt en del andra saker. Men staten ska samtidigt vara så liten som det bara går."

Den stora utmaningen när det gäller att skriva om programmet handlar därför inte om perifera frågor som månggifte eller arvsrätt, utan om att beskriva partiets ideologi så att den stämmer överens med de värderingar och idéer man i övrigt ger intryck av. För bortom de ideologiska markeringarna är programförslaget socialliberalt, där staten ska finnas till av en mängd olika skäl; för att utjämna förutsättningarna mellan folk genom att tillgodose en allmän välfärd, hindra diskriminering och garantera service på landsbygden, för att föra en aktiv miljöpolitik och för garantera alla en skälig levnadsstandard. Med det följer per automatik att individens frihet kan begränsas till förmån för dessa mål, allt annat vore ohållbart. 

"Vi i Centerpartiet har alltid velat och kommer alltid att vela", ska Gunnar Hedlund en gång i tiden ha sagt. Det nya förslaget till idéprogram är inte annorlunda. Ska Centerpartiet bli tydliga måste "vi är nyliberaler, men..." tas bort och ersättas med en tydlig ideologisk grund som går ihop med partiets värderingar, "vi är socialliberaler, därför att...".